14/08/2026
Intressant inlägg för den som vill nörda ner sig i ämnet hundf***r. Stärker min övertygelse att en mix av ett bra färskf***r och ett helf***r av god kvalitet, med rätt innehåll och sammansättning av aminosyror och andra ämnen, är rätt väg att gå. Inlägget förklarar också vad ingrediensen "kött" eller "färskt kött" faktiskt innebär i fodrets innehållsförteckning. De aminosyror som behandlas i inlägget är exakt de ämnen som analyserades av Konsumentverket i olika hundf***r. Och som publicerades tidigare i år av Råd och Rön. Behandlat i tidigare inlägg på denna sida. Min linje efter detta blev att välja ett helf***r som fick bra betyg i den undersökningen, och inget annat. Man lär så länge man lever 🤓
VAD ÄR ”KÖTT” I HUNDFODER?
En av de vanligaste, eller DEN vanligaste frågan från våra konsumentkunder, är vad för kött vi har och vad är skillnaden på de olika köttsorterna som presenteras i olika hundf***r. Alla tillverkare och f***rmärken använder olika superlativer för att få fram just sin ”speciella” variant de har i sitt torr-/f***r.
Vi tänkte att denna text kan vara intressant för er när frågan dyker upp.
Först och främst!
Den juridiska benämningen för ALLA olika typer av köttinnehåll i hundf***r är enligt EU;
bearbetat animaliskt protein
ALLT kött som används i hundmat är av livsmedelskvalitet! Men det benämns som kategori 3.
Det är slaktbiprodukter och livsmedelsrester från friska djur som är säkra att använda, men som av olika anledningar inte blir människoföda.
Är det inte av livsmedelskvalitet får det inte användas i hundf***r och måste kasseras. Så när det står ”av livsmedelskvalitet”, är det lite som att säga jorden är rund. Det MÅSTE vara av livsmedelskvalitet för att få användas i hundf***r om det tillverkas i Sverige eller i ett EU-land. (Notera Sverige och EU. Vi känner inte till lagarna gällande andra länder.)
Skulle ni exempelvis gå till en slaktare, köpa några kg av file mignon och sälja i er butik till hundar? Då blir den nya benämningen enligt EU lag = bearbetat animaliskt protein av kategori 3.
Hur djurvälfärd hanteras i olika länder har vi inte tagit upp.
OLIKA TYPER AV
KÖTT-/TYPER/BENÄMNINGAR I HUNDFODER
FÄRSKT KÖTT:
Innehåller ca 75% - 80% vatten.
Innehåller ca 11g (tarmar, bindväv, brosk m.m.) - 20g (muskelputs/kött) protein/100g.
30% färskt i ett torrf***r blir ca 7 - 8% kött som fylls upp till det totala receptets 100 % med någon/några kolhydrat från receptet.
Här är det askhalt och Metionin nivåerna som avgör kvaliteten.
FÖRBERETT KÖTT
Innehåller ca 55% vätska.
Innehåller ca. 30 - 35% protein/100g.
Det har malts och kokats innan de blandas med de andra råvarorna för extrudering.
Långsam upphettning på låg värme på 75 grader och under, tar inte bort skadliga bakterier, parasiter, salmonella.
Här är det askhalt och Metionin nivåerna som avgör kvaliteten.
TORKAT KÖTT/KÖTTMJÖL
Innehåller ca. 55-85% protein/100 g.
Här är det askhalt och Metionin nivåerna som avgör kvaliteten. Köttmjöl är alltid analyserat innan f***rtillverkning.
Kött i bitar eller färs som torkats i 100 grader och därefter malts till mjöl.
ex. 5 kycklingar blir 1 kg kycklingköttmjöl
ex. 4 kg kött blir 1 kg köttmjöl
KÖTT
Kan vara vad som helst av de ovanstående. Betecknas på detta sätt för att kunden ska uppleva det som färskt.
LUFTTORKAT KÖTT
Finns inte tillgängligt på råvarumarknaden gällande hundf***r. Det skulle inte gå att lösa för pengar.
REDOVISNING AV RÅVAROR I HUNDFODER
När ett f***rmärke/producent skriver att det innehåller mycket kött och det är samtidigt färskt, så är det medvetet missvisande. Råvaror som redovisas i ett innehåll måste skrivas i fallande ordning INNAN tillverkning.
FÄRSKT KÖTT innehåller ca 75 % vätska. Så därför hamnar i princip alltid FÄRSKT KÖTT först i en innehållslista. Dessa ca 75% av vätska försvinner i tillverkningen och måste då ersättas med någonting annat. Vanligt att använda är proteinrika vegetabilier för att fylla upp som exempelvis baljväxter (ärtor, linser, spannmål, fröer m.fl.).
I de flesta f***r blandas färskt kött även med torkat köttmjöl, eller någon form av behandlat animaliskt protein. Exempelvis någon form av hydrolyserat köttprotein.
Detta för att FÄRSKT KÖTT innehåller lite råprotein, och man tillsätter det andra för att slutanalysen skall stämma.
För att förstå den verkliga köttmängden måste man räkna om alla färska ingredienser till torr vikt. Annars kan det se ut som att fodret innehåller mer kött än det faktiskt gör. Så när någon skriver ”Vårt f***r X innehåller 80% färskt kött och 20% färskt grönt”, så blir det helt andra faktiska siffror på det som hunden faktiskt äter.
MEAT SLURRY
Färska köttingredienser/råvaror kallas “meat slurry”. Det är finmalet kött och fett ( ibland organ) som blandas till en jämn, nästan flytande massa. Den här processen behövs för att kunna tillverka fodret. Länken här visar hur processen går till av köttet för att kunna tillföras receptet innan extrudering till kulor.
https://www.youtube.com/watch?v=QVwQHwZpXxw
OAVSETT hur köttet behandlas, torkas, kokas på olika sätt innan tillverkning bryts inte de sammanlänkade aminosyrorna ner till fria aminosyror av de olika denatuerings processerna, men förändrar proteinets struktur och binds och gör det lättare för kroppens enzymer att spjälka proteinet under matsmältningen i tarmkanalen.
Det är viktigt att köttråvaran förbehandlas eller/och tillverkas över 75 grader för att avlägsna bakterier, salmonella, parasiter m.m.
UTFYLLNAD
När vattnet försvinner i tillverkningen måste bortfallet fyllas upp. Detta görs med kolhydrater eller stärkelse av olika slag. Eftersom blandningen innehåller mycket vätska kan man tillsätta en större mängd kolhydrater och ändå ha köttet som första ingrediens. Kolhydraterna listas var för sig för att fortsatt kunna behålla köttet i första position i innehållsförteckningen. Men slår man ihop kolhydraterna blir mängden kolhydrat mer än kött.
Tillverkare delar gärna upp kolhydrater i flera olika ingredienser (t.ex. havre, vete, korn, potatis, sötpotatis) ärtor mm. Det gör att varje enskild ingrediens ser liten ut, men tillsammans blir mängden kolhydrater högre än t.o.m FÄRSKT KÖTT.
HUR MAN SER KVALITETEN PÅ KÖTT
OAVSETT TILLVERKNINGSMETOD
Det enda sättet är att genom analysera torrf***r ta reda på vilka aminosyravärden som finns i fodret. Ett bra och kvalitativt torrf***r innehåller högre halt av Metionin och lägre Cystein. Är dessa värden låga tyder det på mindre mängd kött i fodret.
Det är från dessa två aminosyror kvaliteten utläses.
Om fodret har lika värde på dessa eller Cystein har ett högre värde, är köttinnehållet av en sämre kvalitet.
Ett kvalitativt f***r har ca 7 % Metionin eller mer och 3,5 % Cystein,± 14%.
Cystein kommer från hud, skinn, päls, hud, fjädrar, klövar. Cystein finns även i den tunna hinnan runt muskler mm men värdena är väsentligt lägre andel än i dessa ovan vi listat.
Så …
Hög Metionin = Bra
Hög Cystein = Dåligt
Levern omvandlar Metionin till Cystein vid behov.
Metionin/Cystein finns även i kolhydrater men i begränsade halter och de totala aminosyrorna räknas som icke fullvärdiga.
(Metionin/Cystein värden kan man fråga f***rtillverkaren/märket om för att få en bättre bild av kvaliteten av fodret.)
Även askhalt i kött kan analyseras. Ju högre askhalt, ju sämre köttkvalitet. Askhalten avspeglas även på analysen i torrfodret. Ett bra f***r ligger runt 5 - 8 %, däröver sämre kvalitet på köttråvarorna.
Askhalt är också ett samlingsnamn för fodrets totala innehåll av mineraler från ben och till viss del brosk (som kalcium, fosfor och magnesium m.fl. som är bundet i ben). Det är en naturlig restprodukt som mäts genom att bränna bort allt organiskt material.
PROTEINHALT OCH VATTENHALT
I VANLIGA HUNDFODER RÅVAROR
(allt är i ca. värden. Exakta värden kan man enbart få fram genom enskilda analyser.)
ANIMALISKT PROTEIN
Färskt kött: Innehåller ca 11% (tarmar, bindväv, brosk mm ) - 20g (muskelputs/kött ) protein/100g. Vatten 75%
Förberett kött: 30% - 35% protein/100g. Vatten 55 - 65 %
Torkat kött/köttmjöl: 55 - 85% protein/100g. Vatten 10%
Hydrolyserad animaliskt/Vegetabiliskt: 85% protein/100g. Vatten 10%
Fisk färsk: 15 - 20 % protein/100g. Vatten 72 %
Fisk torkad: 75 - 80 % protein/100g. Vatten 15 %
Ägg färska: 12% protein/100g. Vatten 76%
Ägg torkade: 51 - 55 % protein/100 g. Vatten 10%
VEGETABILISKT PROTEIN
Ärtor färska: 5,2 % protein/100g. Vatten 80 %
Ärtor torkade: 24,4 % protein/100 g. Vatten ca 9,7 %
Linser färska: 6,2 % protein/100g. Vatten 74,5 %
Linser torkade: 24,4 % protein/100g. Vatten 9,7%
Bönor färska: 9 % protein/100g. Vatten ca 70%
Bönor torkade: 25 % protein/100 g. vatten 12%
Sojaböna torkad: 37 % protein/100 g. Vatten 5,5 %
Linfrö torkade: 18,7 % protein/100 g. Vatten 6,3%
Havre hel som mals 11 % protein/100 g. Vatten 9%
Som vanligt kommer frågor & diskussioner här tas bort.
Vi har inte den tiden att följa och bevaka Facebook.
övriga frågor [email protected]
