Hunt Hard Gundogs

Hunt Hard Gundogs Uppfödning av korthårig vorsteh. Kurser och träning för stående fågelhundar.

04/09/2026
TJEJSKYTTE 😊Nästa tillfälle för tjejskytte är inbokat till onsdagen den 16:e September.Från klockan 18.00 är ni hjärtlig...
04/09/2026

TJEJSKYTTE 😊

Nästa tillfälle för tjejskytte är inbokat till onsdagen den 16:e September.
Från klockan 18.00 är ni hjärtligt välkomna.
Vi håller på tills alla känner sig nöjda, så länge dagsljuset är med oss.

Pris:
50 kr/serie för medlemmar
80 kr/serie för icke medlemmar
Am******on finns att köpa på plats.

Har Ni ingen egen bössa än eller håller på att ta jägarexamen?
Ingen fara! Lånebössa finns på plats.

Anmälan sker till [email protected] eller via PM.

Våra vanliga öppettider är annars Tisdagar 17.30 till 20.00 och Söndagar 14.00 till 17.00 och vi håller på September ut.

Varmt välkomna!
https://www.svenskalag.se/norravramsskf

WOW! The response to this post has been absolutely incredible. In just the first 24 hours, it has reached over 20,000 vi...
01/09/2026

WOW! The response to this post has been absolutely incredible. In just the first 24 hours, it has reached over 20,000 views!

Thank you so much for all the messages, shares, and especially for the important discussions that have come from raising the issues highlighted in this post.

This is an important subject, and I truly appreciate every single share. These are questions we need to stop, think about, discuss, and ultimately take a stand on.

And to everyone who has reached out from outside Sweden asking for an English version – here it is!

Thank you for reading, sharing, and keeping the discussion going. 🙏

ARE WE BREEDING WRONG – OR ARE WE TRAINING WRONG?

It is no secret that we have a problem with retrieving within the breed. And in my opinion, the problem is getting worse.

When you look at the results from water work over the past few seasons, and at how much game is being recorded as “lost” or unable to be retrieved, we have to be willing to ask the question:

Are we breeding wrong? Perhaps, to some extent.

Genetic ability matters. Trainability – how receptive the dog is to training – matters. Willingness to cooperate matters. And yes, I believe there are breeders who have gradually made parts of the breed too “soft”.

But I don’t believe that is the whole explanation.

Over the past 10 years, we have seen a gradual change where several of the qualities that define a strong, functional hunting dog are at risk of being weakened.

Drive. Hunting instinct. Independence. Intensity. Sharpness.

And this is where I believe today’s approach to dog training plays a bigger role than many people are willing to admit.

A few months ago, a trainer who advocates exclusively positive/reward-based training had quite a lot to say about the work of a balanced trainer. I became curious and therefore took a look at the trainer’s own page.

There was a long account of injuries that their own dog had suffered.

My first thought was simple:

How many of those situations could have been avoided with better obedience and greater control of the dog?

If you work professionally as a dog trainer, the results of your own training should also be allowed to form part of your CV.

Because dog training is not only about making sure the dog feels comfortable every second of every day.

It is also about responsibility.

Responsibility for the dog.
Responsibility for other dogs.
Responsibility for people.
Responsibility for game and other animals.

And to me, that requires one thing:

BALANCE.

Balanced training does not mean violence.

It does not mean hitting dogs, frightening them, or breaking down their personality.

It does not mean constant pressure or correction.

Balance is far more sophisticated than that.

It is about being able to read the individual dog in front of you and understanding what that particular dog needs at that particular moment.

Reward when it is appropriate – and expectations when they are needed.

Clarity. Consistency. Timing.

And above all: responsibility.

In discussions about positive-only training, there is often a great deal of focus on discomfort, stress and potential pain that other training methods may cause. That is a relevant discussion.

But then we must also be willing to discuss the consequences of inadequate control.

What happens when the dog runs in front of a car?

When it chases a horse and gets kicked?

When it pursues game it should not be pursuing?

When the handler can no longer interrupt a behaviour because the dog’s motivation in that situation is greater than the value of the reward?

How much stress, pain and suffering can that cause?

Not only to the dog, but also to the horse, the rider, the driver, the game, or other people and animals caught in the situation.

That must also be taken into account when we discuss dog welfare.

And this brings us to the part that I believe is even more important for the future of the breed.

When our training methods can no longer handle the natural characteristics of our dogs, there is a risk that instead of changing our training, we start changing the dogs.

A little less drive.

A little less hunting instinct.

A little less independence.

A little less sharpness.

A little less intensity.

Eventually, we risk breeding dogs to suit the training method – instead of developing training methods capable of handling the dog the breed was intended to be.

That is a dangerous development.

For those who genuinely need a strong, independent and functional hunting dog, it then becomes increasingly difficult to find what they are looking for.

Talk to people who genuinely hunt a lot with their dogs. People who use them practically, season after season, and who place high demands on functionality.

Ask them whether they believe truly strong working dogs are becoming more common – or less common.

At the same time, breed organisations are discussing why participation in trials is declining and why results in certain disciplines – particularly water work – look the way they do.

Perhaps the trials are not too difficult.

Perhaps the dogs are not the problem.

Perhaps the training simply isn’t good enough.

If the training no longer prepares the dogs for what is actually required of them, the results will reflect that.

And people will not continue year after year to invest time, money and enormous commitment into trials and competitions if they repeatedly fail and see no progress.

At the end of the day, we can debate training philosophies for as long as we like.

But out in the field, there is no comment section.

There is only the dog, the handler, the game – and the result.

And as the saying goes:

“When the tailgate drops, the bu****it stops.”

There are no worthless dogs – but there are training methods that simply do not measure up.

Have a fantastic day! :)

I helgen hade vi fint besök från Danmark 🇩🇰En härlig tvåårig vizsla kom tillsammans med sin matte för en privat tränings...
31/08/2026

I helgen hade vi fint besök från Danmark 🇩🇰

En härlig tvåårig vizsla kom tillsammans med sin matte för en privat träningssession. Det blev en riktigt trevlig dag trots regn med bl.a fina samtal.
Stort tack för att ni tog er hela vägen hit – och ett extra varmt tack för den fina presenten.
Det uppskattades verkligen! ❤️
Vi önskar er all lycka framöver och hoppas att de ”nycklar” ni fick med er hem kommer väl till användning när ni fortsätter träningen på egen hand.

Ni är hjärtligt välkomna tillbaka när som helst.
Vi hoppas verkligen att våra vägar möts snart igen! 🇩🇰 🇸🇪

AVLAR VI FEL – ELLER TRÄNAR VI FEL?Det är ingen hemlighet att vi har ett problem med apporteringen inom rasen. Och enlig...
31/08/2026

AVLAR VI FEL – ELLER TRÄNAR VI FEL?

Det är ingen hemlighet att vi har ett problem med apporteringen inom rasen. Och enligt min uppfattning blir problemet större.

Tittar man på resultaten från vattenarbetet de senaste säsongerna och hur mycket vilt som bedöms som ”förlorat” eller inte kan apporteras, måste vi våga ställa frågan:

Avlar vi fel? Till viss del kanske.

Genetisk förmåga spelar roll. Träningsbarhet, dvs hur pass mottaglig är hunden och samarbetsvilja spelar roll. Och ja – jag anser att det finns uppfödare som successivt har gjort delar av rasen för ”mjuk”.

Men jag tror inte att det är hela förklaringen.
Under de senaste 10 åren har vi sett en långsam förändring där flera av de egenskaper som kännetecknar en stark, fungerande jakthund riskerar att försvagas.
Motor. Jaktlust. Självständighet. Intensitet. Skärpa.

Och här tror jag att dagens syn på hundträning spelar en större roll än vad många vill erkänna.
För några månader sedan hade en tränare som förespråkar uteslutande positiv/belöningsbaserad träning mycket att säga om en balanserad tränares arbete. Jag blev nyfiken och tittade därför på tränarens egna Facebooksida.
Där fanns en lång redogörelse över skador som den egna hunden råkat ut för.
Min första tanke var enkel: Hur många av dessa situationer hade kunnat undvikas med bättre lydnad och större kontroll över hunden?
Om man arbetar professionellt med hundträning måste resultatet av den egna träningen också få vara en del av ens CV.

För hundträning handlar inte bara om att hunden ska känna sig bekväm i varje ögonblick.
Det handlar också om ansvar.
Ansvar för hunden. Ansvar för andra hundar. Ansvar för människor. Ansvar för vilt och andra djur.

Och för mig kräver det en sak: BALANS.
Balanserad träning betyder inte våld.
Det betyder inte att slå hundar, skrämma dem eller bryta ner deras personlighet.
Det betyder inte ständig press eller korrigering.
Balans är betydligt mer avancerat än så.
Det handlar om förmågan att läsa individen framför sig och förstå vad just den hunden behöver i just det ögonblicket.
Belöning när det är rätt och krav när det behövs.
Tydlighet. Konsekvens. Timing. Och framför allt ansvar.

I diskussionen kring enbart positiv träning pratas det ofta om obehag, stress och eventuell smärta som andra träningsmetoder kan orsaka. Det är en relevant diskussion.
Men då måste vi också våga diskutera konsekvenserna av bristande kontroll.
Vad händer när hunden springer framför en bil?
När den jagar efter en häst och blir sparkad?
När den förföljer vilt den inte ska förfölja?
När föraren inte längre kan bryta ett beteende därför att hundens motivation i situationen är större än värdet av belöningen?
Hur mycket stress, smärta och lidande kan det orsaka?
Inte bara för hunden, utan för hästen, ryttaren, bilföraren, viltet eller andra människor och djur som hamnar mitt i situationen.
Det måste också räknas in när vi diskuterar hundvälfärd.

Och här kommer vi till den del som jag tror är ännu viktigare för rasens framtid.
När våra träningsmetoder inte längre klarar hundarnas naturliga egenskaper finns risken att vi istället börjar förändra hundarna.

Lite mindre motor.
Lite mindre jaktlust.
Lite mindre självständighet.
Lite mindre skärpa.
Lite mindre intensitet.

Till slt riskerar vi att avla fram hundar som passar träningsmetoden – istället för att utveckla träningsmetoder som klarar den hund som rasen är tänkt att vara.

Det är en farlig utveckling!

För den som faktiskt behöver en stark, självständig och fungerande jakthund blir det då successivt svårare att hitta det man söker.

Prata med människor som verkligen jagar mycket med sina hundar. Människor som använder dem praktiskt, säsong efter säsong, och som ställer höga krav på funktion.
Fråga dem om de tycker att de riktigt starka arbetshundarna blivit fler eller färre.

Samtidigt diskuterar rasorganisationerna varför deltagandet på prov minskar och varför resultaten inom vissa moment – inte minst vattenarbetet – ser ut som de gör.
Kanske är inte proven för svåra.
Kanske är inte hundarna problemet.
Kanske är träningen helt enkelt inte tillräckligt bra.

Om träningen inte längre förbereder hundarna för det som faktiskt krävs kommer resultaten därefter.
Och människor fortsätter inte år efter år att lägga tid, pengar och enormt engagemang på prov och tävling om de gång på gång misslyckas och inte ser någon utveckling.

När allt kommer omkring kan vi diskutera träningsfilosofi hur länge som helst.
Men ute på marken finns ingen kommentarsfunktion.
Där finns bara hunden, föraren, viltet – och resultatet.
Och som man säger: “When the tailgate drops, the bu****it stops.”

Det finns inga värdelösa hundar - Men det finns metoder som inte håller måttet.

Ha en fantastisk dag! :)

Genetics dont lie - Grandfather and Granddaughter 🥰
31/08/2026

Genetics dont lie - Grandfather and Granddaughter 🥰

26/08/2026

Går det att forma en jakthund redan vid åtta månaders ålder? Jag tror svaret är ja! 💪

Honey arbetar redan fint i vatten och på viltspår, och apporteringen sitter – det jag ber henne hämta, det kommer tillbaka.

Men nästa steg som väntade var kanske största provet hittills: fågelarbete.
Och detta var dessutom hennes allra första dag på fågel i Sverige.

Bedöm själva 😊
För er som vill veta lite mer om vad ni ska titta efter:
1. Huvudets position när hon får vittring – se hur tydligt hon visar när doften når henne.
2. Avståndet till fågeln när hon tar upp vittringen – nosen berättar långt innan ögonen gör det.
3. Ståndet – huvudets position, intensiteten och framför allt hur hon respekterar avståndet till fågeln utan att gå för nära och stöta.

Det här är början.
Dag 1.
Åtta månader gammal.

Och jag vågar redan säga det: den här tjejen kommer att bli en riktig maskin 💪

Honey, My Honey 🐝
Det sägs att man bara får en riktigt fantastisk hund under en livstid. Jag har haft förmånen att få uppleva tre.
Och du, Honey, är på väldigt god väg att bli nummer fyra ❤️



Oliver's Petfood Sverige

Honey & Gåsen 😁Vad ska man säga??Honey plockar rubb och stubb! 💪Inga frågetecken! Igår gås, idag räv... Hot Honey is hot...
24/08/2026

Honey & Gåsen 😁

Vad ska man säga??

Honey plockar rubb och stubb! 💪

Inga frågetecken!

Igår gås, idag räv...

Hot Honey is hotter than ever 🐝 🔥

21/08/2026

Hunt Hard Gundogs Atomic Lava tillsammans med lilla Hot Honey 😊

Träningen med Honey har växlats upp ordentligt nu när fågeljakten närmar sig.
Idag bjöd dessutom hararna på lite extra utmaning och ”konkurrens”. 🐇😅

Hon skötte sig bra och responsen är helt klart godkänd – men jag vet också precis vad jag vill ha av henne, och riktigt där är vi inte ännu.

Små steg, tydliga mål och mycket träning. Vi kommer dit 💪
Hot Honey 🐝🥰
------
I’ve stepped up Honey’s training now that the birdhunting season is just around the corner.
Today, the hares added a little extra challenge and “competition.” 🐇😅 She did well, and her response was definitely acceptable – but I also know exactly what I want from her, and we’re not quite there yet.

Small steps, clear goals, and plenty of training. We’ll get there. 💪
Good girl, Honey 🥰🐝

Oliver's Petfood Sverige

Adress

Högs Byväg 51-10
Kävlinge
24493

Telefon

+46703626992

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Hunt Hard Gundogs postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Hunt Hard Gundogs:

Genvägar

Dela