07/06/2026
Söndagsreflektion
Den här veckan har varit en sådan där vecka som rymmer lite av allt.
Uppstart av Magiska måndagkvällar.
Avslutning av första Apport Grund för Å-gruppen.
Uppstart av Ordnad Onsdag.
Egen träning med Radagast, Ildri, Ymme, Äril, Åska och Dýri.
Hundpensionatet som kliver in i sommarkostym.
Sen så blev det lite vuxenbeslut i form av påfyllning av TBE-vaccinet.
När man tillbringar stora delar av livet i skog och mark känns det som en klok investering. Bältrosvaccin är nog nästa steg…
Men det jag kanske tar med mig mest från veckan är något helt annat.
Responsen på Torsdagstanken fick mig att fundera vidare på det där med att vara med.
Om hundar som kan följa med på resa, fika, lunch, promenader och vardagsliv utan att alltid behöva vara aktiva.
Hundar som kan vänta.
Landa.
Bara vara.
Ju mer jag funderar på det, desto mer inser jag att det nog är en av de viktigaste färdigheterna jag lär mina hundar.
Inte för att livet alltid handlar om att göra.
Utan för att så mycket av livet handlar om att vara.
Kanske gäller det oss människor också.
Nu väntar en ny vecka som på många sätt fortsätter i samma anda.
Sen, efter kommande helg, väntar några dagars kortsemester.
De yngsta – Bjära, Dýri och Radagast – får följa med.
Troligen några erfarna guvernanter också...
Lite stadsliv.
Lite havsluft.
Lite nya miljöer.
Förhoppningsvis blir det också många tillfällen att fortsätta öva på konsten att bara vara.
Det behöver våra små öva.