23/09/2026
Många hundar med problembeteenden stora
som små har något i kroppen som inte funkar riktigt som det ska.
Behöver inte vara superstora saker det kan räcka med en inflammation i en led eller magkatarr.
Hormonella sjukdomar och urinvägsproblem är också sjukdomar som påverkar beteenden negativt.
Om inte träning hjälper mer än i stunden ta dig tiden och kostnaden för en ordentlig vetcheck med både palpering med ev röntgen och blodprover.
Hundarna kan ju inte berätta hur de mår de känner bara.
Ibland fungerar inte positiv förstärkning. Eller ja det går inte lika smidigt som vi tänkt oss...
Vi jobbar och jobbar men det står still.
Här skulle många kasta in handuken och säga "fine! Vi testar med korrigering".
Jag kan redan se framför mig hur en del gör sig redo att skriva "precis! Positiv förstärkning funkar inte på alla!".
Men håll i kopplet lite för det är oftast just dessa fall som ytterligare belyser faran med att ta till obehag i träning.
Kommer ni ihåg Max? Den unga flatte hanen vars ägare sökte sig till mig för hjälp med hans extrema hoppande och bitande?
Vi jobbade och jobbade. Och visst blev det bättre, speciellt i perioder, men som jag nyss fick veta inte helt bra.
Hälsa var en av aspekterna vi pratade om men förutom en misstänkt allergi så verkade allt bra. Trotts flera koller hos veterinär.
Här hade Max kunnat bli en "balanserad" tränares (dvs de som blandar belöning och obehag) framgångssaga.
Vi har alla hört det: "en tränare som bara använde positiv förstärkning lyckades inte, men efter ett tillfälle här var problemet löst!".
Max var mycket och hans beteende intensivt. Det hade så enkelt kunnat läsas som "ung hane som aldrig lärt sig gränser och skillnad på rätt och fel" där lösningen sannolikt hade inneburit obehag i form av bestraffning och korrigeringar för sitt beteende.
Men Max ägare fortsatte kämpa och jag fick denna uppdatering
"Heej! Nu var det ju länge sen vi hördes, men du hjälpte mig med Max om du kommer ihåg 🥰 Vår galna lilla (stora) flatcoated retriver.
Trots mycket kämpande så har hans beteende varit kvar (bitande, rastlöshet, tar saker/äter saker, svårt att koppla av osv).. och efter många turer till veterinär har vi nu fått veta att han har kvalsterallergi och får klåda av detta plus att han har en kraftigt inflammerad magsäck. Hans beteende är kopplat till smärta/obehag och har varit det så länge 😔♥️
Nu får han medicin och äntligen börjar vi se en förändring i hans beteende 🥰
Både du och jag kämpade ju med att hitta lösningar, och nu i efterhand förstår jag varför inget riktigt fungerade. Det var ju kroppsligt obehag hos honom ♥️ "
Allergi och kraftigt inflammerad magsäck... Två drivande orsaker till Max beteende som gått helt oupptäckt. Obehag som han burit på länge.
Inte konstigt att vår träning bara delvis hjälpte när roten till det hela var Max hälsa, först nu med rätt medicin så börjar stor skillnad kunna ses.
Olika former av hälsoproblem är en av de kanske vanligaste orsakerna till att framstegen i en träningsplan avstannar och man inte kommer vidare.
Att allt detta uppdagades var ju ren tur och envetenhet från ägarens sida. Många hälsoproblem är nämligen precis som här mycket svåra att upptäcka och ännu svårare att fastställa, samtidigt som de har en stor inverkan på beteende.
När man efter besök på besök får höra att alt ser bra ut och att inget hittas är det för många lätt att tänka att hunden inte har några fysiska problem.
Max ägare hade lika gärna kunnat lyssna på de första veterinärerns, dömt ut vår träning som misslyckad och istället vänt sig till korrigering och obehag.
Det hade sannolikt fått ett stop på problemen och setts som lyckat. Användande av obehag I form av korrigering/bestaffning är ju trotts allt effektivt.
Utåt sett hade allt verkat bra, men Max hade fortsatt att lida i tysthet.
Detta är tyvärr högst sannolikt en verklighet som många hundar lever i då många hälsoproblem går obemärkta förbi och användande av obehag ses som en nödvändig utväg när vi varken kan eller vet bättre.
När positiv förstärkning och andra evidensbaserade metoder inte fungerar så effektivt som vi vill kräver det att vi kollar djupare då vi inte kan hämma en hunds beteende genom detta. Vi vet då att det finns en anledning som behöver hittas.
När användande av korrigering inte funkar så effektivt som tänkt blir det naturliga steget ofta att ta i hårdare. Se och häpna, det brukar funka. Mer obehag hämmar ju beteende lättare då det är något hunden vill undvika.
Att hunden kanske konstant har ont är inget vi då drar som slutsats eller kanske ens ser som en möjlighet.
" Ett beteende kan upphöra direkt efter bestraffning, men det snabba resultatet kan ge illusionen av att det underliggande problemet har blivit löst" - B.F. Skinner
Max hade kunnat vara en av dom och jag är så otroligt glad att hans matte inte valde den vägen ❤️
